Google Translate:

Moderiktig cirkularitet

Kläder behövs, antingen vi är modeintresserade eller inte. Klädindustrins överproduktion utgör samtidigt en enorm påfrestning på miljön där många söker efter framtidens lösningar.

Moderiktig cirkularitet bildkollage.jpgAtt uppgradera eller återvinna redan existerande kläder är vägen framåt.

Modeindustrin ligger bakom cirka 10 procent av världens koldioxidutsläpp. Klädjättarna agerar olika mycket för hållbarheten, men lyckas inte bromsa överproduktionen. Antalet plagg som produceras varje år dubblerades mellan 2000 och 2015. En tredjedel förblir osålda, mycket returneras och cirka hälften av de sålda plaggen som blir liggande i garderoben. Med andra ord används endast en bråkdel av de kläder som produceras och mycket av branschens miljöpåverkan sker i onödan.

Sättet vi gör oss av med kläder har också förändrats. Mindre än hälften av använda kläder samlas in för återanvändning eller återvinning, och endast en procent återvinns, enligt en rapport från EU.

Nya affärsmodeller

Judith Wolst trendrapport ”20 trender mot 2030” slår fast att cirkularitet krävs för att vända utvecklingen; att sälja vidare, uppgradera eller återvinna redan existerande kläder. Second hand-mode är idag en stor business och modeföretag tittar på nya affärsmodeller – som att låta kunden sälja tillbaka plagg de inte längre använder och även att hyra ut kläder. Det görs försök med att skapa ”digitala tvillingar” och tagga varje plagg för att kunna följa den cirkulära resan.

Enligt ett avfallsdirektiv från 2018 är EU-länderna skyldiga att samla in textilier separat senast 2025 – en insamling som producenterna föreslås få ansvar för. EU-parlamentet vill dessutom införa ett förbud mot att bränna osålda kläder, samt fokusera mer på arbetsförhållanden i produktionsländerna. Men återvinning är inte hela lösningen. Parallellt med att affärsmodellerna ändras måste textilproduktionen bli mer hållbar med nya, nedbrytbara material.

Högre kravställning

Kompetensutvecklingsprojektet re:skills Textile & Fashion har gjort en sammanställning av trendspaningar. Enligt den kan bland annat digitalisering och AI göra det möjligt att producera exakt efterfrågad mängd kläder, utan spill. Konsumenter lär sig ställa högre krav på kläders miljöpåverkan i material, transporter, energikällor samt arbetsförhållanden i produktionen. Via skärpt lagstiftning utökas producentansvaret vilket skapar ett behov av att mäta hållbar konsumtion. Det kommer också krävas fortsatt arbete med teknikutveckling och materialinnovation. En sak är säker: Cirkularitet förändrar modebranschen i grunden.

Fakta:

Svensk textilkonsumtion orsakar utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar utsläpp från 850 000 varv runt jorden med bil.

Över 90 procent av all klimatpåverkan från svensk textilkonsumtion är kopplat till inköp av nyproducerade varor.

14 kilo kläder och hemtextil konsumeras per person och år i Sverige.

Källa: Naturvårdsverket, 20 trender mot 2030, RISE, Science Park Borås, EU 2024