Mältan tar ett cirkulärt helhetsgrepp
På Mältan i Karlskrona pågår mer än allmänheten ser med blotta ögat. Här undersöks möjligheterna för att skapa nya cirkulära flöden för anläggningen och på olika sätt utnyttja resurser bättre.
Många i Karlskrona förknippar Mältan med återvinningscentralen och återbrukstältet. På området pågår dock mycket annat. Inte minst mellanlagras allt avfall som samlas in i kommunen innan det återvinns. Här finns deponier, lakvattendammar, solcellspaneler och gasgeneratorer.
- Vi tittar på hur alla flöden hänger ihop. På Mältan har vi möjlighet att skapa en modell för hur ett modernt, cirkulärt samhälle kan fungera, säger Kerstin Antonsson, miljöspecialist på Affärsverken och fortsätter:
- Genom att analysera varje flöde har vi sett potential i att utnyttja dem bättre.
Cirkulär process
Det cirkulära arbetet på Mältan är igång sedan länge. Återbrukstältet är idag ett etablerat koncept som hade närmare 24 000 besökare första kvartalet 2025.
- Totalt har satsningen inneburit en minskning med cirka 13 procent av ej återvinningsbart avfall (deponi) sedan starten, säger Robert Malmgren, produktägare cirkulär på Affärsverken.
En fackelstation togs i bruk 2023 för att samla in och bränna metangas från deponin vilket minimerar utsläpp av skadliga ämnen. Gasen tas tillvara via en turbin som varje år producerar cirka 500 MWh el. Dessutom alstras 90 MWh el från solceller på kraftvärmeverket samt kontors- och garagetaken på Mältan.
Vattensymbios Mältan
Den största vattenförbrukningen på Affärsverkens står Mältan och kraftvärmeverket för. Det finns flera flöden av vatten, exempelvis via en ångkompressionsindunstare, i biobränslet och som nederbörd på anläggningen.
- Det mesta av dagvattnet leds till närliggande vattendrag. En del blir lakvatten när det passerar deponin och hamnar i våra lakvattendammar, säger Kerstin Antonsson och berättar vidare att ett projekt kallat Vattensymbios Mältan har påbörjats för att se över möjligheterna.
- Vi vill ta tillvara på våra vattenflöden och återanvända det i våra egna processer. Varför spola toaletter med dricksvatten när indunstningsvatten eller vatten från värmeproduktionen duger utmärkt? Eller tvätta våra bilar med det? Det finns många idéer, säger Kerstin Antonsson.
Potentiell våtmark
Något som undersöks är att anlägga en våtmark på området. På Mältan finns en gammal lågpunkt i landskapet, förmodligen en forntida sjö. Marken är lerig och dåligt lämpad för jordbruk, men perfekt för ett våtmarksprojekt.
- En ansökan om LOVA-bidrag (Lokala vattenvårdsprojekt) har beviljats till en förstudie kring våtmarkens kapacitet och utformning, samverkansavtal har skrivits och arbetet med att kartlägga tekniska förutsättningar är igång, säger Kerstin Antonson och tillägger att våtmarken ska fungera som ett naturligt reningsfilter som samtidigt skapar nya värden, inte minst för den biologiska mångfalden.
- Vi diskuterar också våra framtida deponier. Ska de täckas över med ängar som berikar växt- och djurlivet eller ska vi installera solceller på dem?
Framtidsmodell
Projektet på Mältan är en möjlig modell för hur samhället kan samverka med naturen.
- Vi behöver tänka kretslopp och naturbaserade lösningar, inte bara för nästa utan för flera generationer framåt. På Mältan ser vi positiva dominoeffekter där de olika insatserna påverkar varandra. Men det kräver lösningar och kompetenser utöver vår egen. Nyckeln till ett hållbart samhälle är samverkan – att varje aktör bidrar med sin del, säger Kerstin Antonsson.