
Läs även om hur vi komposterar på Bubbetorp
Läs ännu mer om kompost
Kompostering är ett sätt att bidra till naturens egen avfallshantering. Vi återför resurserna till jorden och sluter kretsloppet. Dessutom får vi kompostjord på köpet - ren livskraft för allt som vi vill se frodas och växa.
Kompostering är den naturliga cirkeln; växa och vissna och växa på nytt. Den biologiska nedbrytningsprocessen kräver en bra blandning av material, för de aktiva mikroorganismerna behöver luft och syre, vatten och fukt samt kol, kväve och fosfor för att kunna arbeta. Kol finns i flis, löv och sågspån, kväve får de i riklig mängd genom matrester och grönt gräs. Syrebrist riskerar att göra att komposten luktar illa. Vidare behövs värme. Det uppnår du enkelt genom att röra runt i komposten. Processen mår bra av ventilationen - och når snabbt 50 grader.
För att kunna kompostera behöver du en värmeisolerad och ventilerad kompostbehållare som fungerar året om. Den bör rymma minst 50 liter köksavfall per person i hushållet - och betydligt mer om du ämnar kompostera även ditt trädgårdsavfall. Behållaren ska placeras så att den är praktiskt åtkomlig och lätt att fylla på. Den bör vara försedd med hål för intag av luft och ha ingångar för maskarna undertill, men likväl vara så sluten att fåglar och smådjur inte kan ta sig in. Vidare behöver du ett kärl att samla komposteringsavfallet från köket i, en behållare för efterkompostering, några trädgårdsredskap och ett visst täck- eller strömaterial, exempelvis flisade kvistar.
Det finns ett flertal olika kompostbehållare att köpa i varuhus, järnaffärer och byggvaruhus. Har du en statisk behållare måste du själv röra om, en dynamisk behållare sköter luftningen automatiskt. Den senare har vanligen två fack; ett för nytt material och ett för mognande kompost. Du kan tömma dem ett i taget.
En kallkompost, även kallad termokompost, är en sluten behållare utan isolering. Den passar till trädgårdsavfall, men innehållet kan frysa under vintern. Då avstannar processen. En varmkompost är däremot ordentligt isolerad. Den är lämplig för köksavfall. Temperaturen stiger över 50 grader, och risken för köldstopp är betydligt mindre.
Det är roligt och nyttigt att kompostera, men det kräver tid och engagemang. Räkna ut hur mycket organiskt köksavfall ni får ihop på en vecka och planera för en praktisk hantering av materialet som ska komposteras. Tänk redan från början på att strö ordentligt i komposten. Det är blandningen som sätter fräs på naturprocessen.
Som villaägare bör du anlägga en kompost i ett skuggigt och skyddat hörn av trädgården. Du behöver ingen avancerad utrustning, naturen sköter processen - och inom ett år har du ett gott jordförbättringsmedel. Det finns olika varianter av trädgårdskomposter, att köpa eller bygga själv. Grunda med kvistar eller delar från en nyklippt häck. Det är fördelaktigt att ha tre fack, ett för påfyllning, ett för mognande kompost och ett för färdig mull.
Kompostering går ut på att låta bakterier, svampar, maskar och andra organismer göra jobbet. För att de ska kunna bryta ned det organiska avfallet måste de ha syre. Packa därför inte avfallet för hårt. Det gäller att luckra upp och syresätta komposten. Lufta genom att röra runt eller blanda ner lite flis och strö! En kompost får inte vara för torr, men inte heller för fuktig. Man brukar säga att den ska bli som en urvriden tvättsvamp. Du kan lägga i nästan allt från växt- och djurriket. Om du delar avfallet i små bitar går processen fortare.
Lägg ett rejält lager kvistar underst i komposten - det garanterar syre underifrån. Finfördela avfallet - det underlättar för organismerna i och med att de får fler angreppsytor. Rör om i komposten ofta - det ger syre. Se till att balansen är god mellan kol och kväve. Är det torrt och kolrikt tillsätter du saftigt och kväverikt gräsklipp och vattnar lite extra. Kol finns i avfall från trädgården, kväve i köksavfallet.
Det finns mycket kväve i matrester. Om kompostens innehåll inte håller en jämn balans mellan kol och kväve kan dålig lukt uppstå. Det motverkar du genom att blanda ner kolrikt material; trädgårdsavfall, sågspån, bark, halm, ris och kvistar, löv, torrt gräs eller hushållspapper. Tillskottet sätter gärna ytterligare sprätt på processen! Täck och blanda med torrt strömaterial - det motverkar dålig lukt, för mycket fukt och flugor. Använd träspån, halm, hö, gräs och annat trädgårdsavfall. Snåla inte, utan räkna med en halv liter strö för varje liter avfall. Det vinner du på i längden: processen blir snabbare, det luktar gott och du slipper flugor i matresterna.
Komposten måste vara färdig innan du använder den som jordförbättringsmedel. En mogen kompost är mörk och smulig. Den har en konsistens som jord - den känns som en urkramad tvättsvamp - och doftar gott. Det tar tid för komposten att bli färdig, och det krävs dessutom flera månaders eftermogning. Ska du använda den färdiga kompostjorden i rabatterna måste du blanda den med vanlig jord. När du lagt ut den färdiga komposten i trädgården är det klart att köra på nytt! Lägg kvistar i botten på nytt och använd material som ännu inte hunnit förvandlas till mull.
Om din kompost luktar illa kan du prova med att blanda i strö och röra om. Eller lufta och luckra upp genom att blanda ner kvistar. Är komposten för blöt, bör du hälla på sågspån eller annat strö med uppsugande förmåga. Lukten kan bero på att kött-, fisk- och skaldjursrester hamnat överst. Täck då över avfallet med strö. Och om din kompost drar till sig flugor, beror det nog på att fruktrester och skal eller kött hamnat vid ytan. Täck över igen! Om din kompost är för blöt kan du blanda i extra mycket strö. Om innehållet däremot är så torrt att det lockat till sig myror, måste du vattna lite grann och röra om. Är komposten svårstartad är den antagligen för liten eller för hårt packad. Tillför mer material, eller blanda upp.