Mältan nytt namn för vår avfallsanläggning och kraftvärmeverk

Publicerad 20 dec 2012 13.38

Våren 2012 utlyste vi en namntävling bland Karlskronaborna för att ge området Bubbetorp med avfallsanläggningen och kraftvärmeverket ett nytt namn. Av de femtiotalet namn som kom in har juryn enats om förslaget Mältan med motiveringen att namnet är väl geografiskt och historiskt förknippade med platsen.

Flygvy över avfalls- och återvinningsanläggningen, kraftvärmeverket och återvinningscentralen

Vi gratulerar Daniel Åslund som är vinnaren av namntävlingen och den som skickade in namnförslaget. Vinsten är att under en vecka nyttja Affärsverkens tjänster på olika sätt.

Bakgrunden till namnbytet är ett medborgarförslag följt av ett politiskt beslut om att anläggningen ska byta namn.

Juryns motiveringen

Namnet Mältan är väl geografiskt och historiskt förknippade med platsen. Tillverkning av malt har kopplingar till såväl biobränsle som torkning och eldning. Begreppet Mältan är lätt kommunicerbart och närliggande begrepp inom mältningsprocessen kan överföras både till värmeverket, insamling och återvinning.

Mältan

Begreppet mältan eller mälta är en vanlig förekommande beteckning på ett torkhus, kölna eller ria i huvudsak för torkning av malt. Liknande beteckningar i Sydsverige är malthus, malttorka. Mältan innehåller ibland båda funktionerna med mältningsloft och torkhus. Närbesläktade byggnader är brydestua, linbasta som då använts till torkning av rötat lin. Gemensamt för dem alla är att de är av enkel konstruktion och helt eller delvis uppförda i kallmur på grund av brandrisken. Eldstaden eller ugnen kallades ofta för galt.

Malttorkar fanns både i städerna och på landsbygden. Större gårdar uppförde egna mältor men det var också vanligt med gemensamhetsanläggningar som då brukades en vecka i taget av partägarna.

Mältning av spannmål

Mältning av i huvudsak korn är basen i öltillverkningen. För att omvandla stärkelsen i kornet till jäsbara sockerarter krävs en groningsprocess eller så kallad stöpning. Vid groningen frigörs värme och koldioxid. Malten torkas och rostas sedan för att kunna lagras inför ölbryggning. Processen är likartad för tillverkning av etanol och biobränsle.

Mältan Rödeby socken

Mältan är idag en mindre samling bostadshus belägna öster om väg 28, järnvägen och Silletorpsån. Historiskt har området tillhört Inglatorps by. Gränsen mellan Bubbetorps och Inglatorps ägor gick i ån.

Den gamla häradsvägen passerar här över Silletorpsån.

I slutet av 1700-talet var platsen bebyggd med en gård direkt norr om broläget.

Själva mältan är troligen uppförd under tidigt 1800-tal men dess exakta läge är oklart. Lantmäterihandlingar från mitten av 1800-talet ger ingen vägledning men placeringen nära bron och ån är trolig.

Under senare delen av 1800-talet och i början av 1900-talet använde bönderna i trakten platsen för upplagring av spannmål, möjligen i anslutning till hållplatsen Bubbetorp på CWJ-banan.

Mellan 1913 till 1927 avstyckades ett tiotal mindre fastigheter för egnahem och området fick då namnet Mältan.

Juryn

Juryn har bestått av Inga-Lena Fischer (politisk chefredaktör Blekinge Läns Tidning), Martin Strandberg (fastighetsägare och företagare) och Ivar Wenster (kulturhistoriker).
Medverkande från Affärsverken har varit Anna Wallin och Åke Svensson.

För mer information kontakta

Anna Wallin, marknads- och försäljningschef
Telefon 0708-78 30 89

Senast ändrad: 2012-12-20 13:42